Tillbaka till hemsidan
Säker eldning

Vem vet vad om ved? Det här är sotarens guide!

I tider då eldstaden upplever en renässans som aldrig förr har också ämnet ved blivit hetare än någonsin. Det finns många ”husmorstips” om hur veden bäst ska klyvas, förvaras och hanteras. Den som vill göra en djupdykning på området har gott om böcker att välja mellan – för att inte tala om alla instruktionsfilmer på nätet. För oss andra, som bara söker en snabb vägledning och en enkel ”crash course” har vi samlat sotarens 5 snabba tips.

1

Vilken ved passar din eldstad?

Olika trädslag brinner på olika sätt och avger olika värme. Gran och tall brinner med mycket gnistor, som gör att brasan knäpper och knastrar. Det beror på att de innehåller många hartsämnen. Tung ved av lövträd – så som bok och ek, brinner lugnare och längre – medan lättare ved som björk brinner häftigare och snabbare. Vissa trädslag ger mer värme än andra. Rönn och bok ger mest efter volym, därefter kommer ask, lönn och ek. Sistnämnda bör man dock undvika att elda för mycket med, då ek innehåller mycket gravsyra som är aggressivt både mot kamin och murbruk. Ek kan dock med fördel blandas upp med andra trädslag.
Den vanligaste vedsorten är björk, följd av furu, klibbal och sälg. Sämst värme efter volym ger asp, gran och gråal. Det säger sig själv attt den finaste veden, den som ger bäst effekt, också är dyrast i inköp.

2

Eget förråd i skogen – vad tänka på?

Den som är lyckligt lottad med egen tillgång till träd kan förstås avverka efter behov. Dock gäller det att inte ha för bråttom. Nyhuggen, färsk ved består till mer än hälften av sin vikt av vatten. Veden behöver alltså torka – helst ett halvår, men gärna två säsonger, innan det är dags för vägen till brasan. Barken fungerar som en isolering, som stänger inne fukten i stammen. Därför torkar veden bäst om den klyvs. Att elda med allt för fuktig ved är ingen bra idé. Det leder till dålig förbränning och därmed dålig värme. Att elda med fuktig ved gör också att risken ökar för att röken ska fastna som tjära och sot i skorstenen. En bra fukthalt för ved ligger på cirka 15-20 procent. Då brinner den med bästa effekt.

3

Lite gamla möbeldelar och annat krafs kan man väl elda – eller?

Du ska förstås aldrig stoppa in någonting annat än ved i din eldstad. Målat, limmat eller impregnerat virke är på många sätt farligt att elda, eftersom det innehåller giftiga ämnen som frigörs. Att elda med hushållssopor är inte bara olämpligt ur miljöhänseende, då det släpper ut skadliga ämnen rakt ut i luften. Det sätter igen din skorsten med tjära och sot och är dessutom förbjudet enligt lag.

4

Planera din förbrukning

Det kan vara bra att på förhand planera vilken förbrukning du kommer att göra av med. Hur mycket ved som kommer att gå åt beror förstås på hur ofta du eldar, vilken ved du eldar med och vad du har för typ av eldstad. Har du en kamin som kompletterande värmekälla för årets svalare årstider, och kanske behöver elda ett par brasor om dagen, kan du räkna med cirka 4-5 kubik under en säsong.

5

Hur förvara veden bäst?

Du bör hitta en sval och torr plats för ditt huvudsakliga vedlager (inte under en presenning). Vedlagret bör helst ligga utanför själva bostaden för att slippa problem med skräp och småkryp. Mellan bark och trä finns ofta barkborrens ägg som efter stadiet som larver blir till ganska många skalbaggar. Ta därför in lagom ved i omgångar.

Elda för en bättre miljö – se film från Naturvårdsverket här:

Vill du ha våra brev via Kivra?

X